Åländsk Demokrati – Det enda alternativet

Stephan Toivonen
Ordförande

I lagting & i stadsfullmäktige

04 00 56 00 56
Stephan.Toivonen@lagtinget.ax

VILL DU STÄLLA EN FRÅGA?

Din fråga
E-post

Navigeringsmenyn i bojen.

SPONSRAR:

AKTUELLT

3 oktober. Radions debatt om Infrastrukturfrågor. För ÅD: Thomas Dahlgren.

1 oktober. Högskolans valdebatt. Närvarande från Åländsk Demokrati: Marie Seppälä.

26 oktober, Radions debatt om Kommunreform och KST-reformen. För ÅD: Thomas Dahlgren.

24 oktober. Debatt om debattklimatet. För ÅD: Sam “Knatte” Palén

Idag långintervju med fotografering för Nyan. En lång, avspänd och ganska personlig intervju. Publiceras på torsdag enligt plan.

Torsdag 12.00. Presskonferens med de fyra första kandidaterna.

ÅD – sedan 2015

Anföranden i lagtinget 196
Budgetmotioner 34
Åtgärdsmotioner 11

Skriftliga frågor 5
Insändare 200+
Mest aktivitet/ledamot
i lagtinget

FRÅN VÅR FACEBOOK-SIDA

Comments Box SVG iconsUsed for the like, share, comment, and reaction icons

Slösa inte avtalspenningar på "klimathotet"!

Yle spred en falsk nyhet: ”Den föregående månaden, september, var den hittills varmaste septembermånaden på jorden, enligt Copernicus som är EU:s jordobservationsprogram.”
Låter exakt och korrekt, men är en lögn. Troligen gjord av en klimatalarmist. Var inte rädda! Det finns inget klimathot! Öknarna krymper och skördarna ökar då temperaturen och koldioxidhalten stiger.
På hemsidan har Copernicus data från och med 1979, så jag frågade om vilken tidsperiod det gällde, men inget svar. På Åland påstods en sommar att det var ”varmast någonsin”, och hänvisade till en väderstation, som inledde sin verksamhet på 1970-talet.
Även Nyan Åland tar okritiskt denna lögn i sin klimatalarmistiska ledare: ”En hisnande omställning.” Media skrämmer småbarn och lockar politiker att slösa avlatspenningar på ”klimathotet”.
Men Copernicus saknar antagligen uppgifterna om de medeltida värmeperioderna då de odlade vin i England och då Grönland var grönt och befolkades eller uppgifter om den romerska värmeperioden eller den långa värmeperioden under bronsåldern. Att det var 10-15 grader varmare då primaterna utvecklades för 50 miljoner år sedan känner de kanske inte till, eller att koldioxiden då var 2 till 5 gånger högre än nu.
Jag kom att tänka på Staffan Mörner, lärare i filosofi, som jag träffade på den alternativa Bokmässan i Huddinge härom veckan då han presenterade sin bok: ”Borde man oroa sig för klomathotet? Svaret var: ”Nej!”. Han har skrivit boken för sina fyra barn, så att de inte skall behöva ha någon klimatångest.
Han visar hur NASA förvränger och justerar ner gamla data för att ”bevisa” att vi skulle ha ett hot. Men klimatet har, tack och lov, blivit varmare sedan 1850-talet, som ju används som jämförelse. Finland upplevde sin sista hungersnöd under missväxten 1867-1869 - ett resultat av det kalla klimatet.
Temperaturen steg sedan fram till 1940-talet, men gick ner då industrialiseringen kom igång; läs ökad förbränning av kol och olja. På 1970-talet var man rädd för en ny istid. Då temperaturen igen steg på 1980-talet så började man tala om uppvärmning på grund av koldioxiden. Den hade under 1800-talet gått ner till 280 ppm, vilket närmade sig gränsen för att växten skulle överleva.
Mörner skriver att forskarna visar att det finns två olika cykler för solaktiviteten och en havsström kring Arktis som påverkar temperturen. I slutet av 1900-talet gjorde alla tre att temperaturen steg. Sedan har den stabiliserats, och kommer troligen nu att går ner. Det går inte att studera klimatet med data, som börjar från 1980-talet. Det behövs hundratals år.
Mörner, och många andra, visar att rapporterna från FNs klimatpanel IPCC har redigerats för att passa det politiska budskapet och att många av de som deltar i arbetet är skeptiska till hur rapporterna görs upp, dess vetenskapliga grunder och att man inte beaktar andra faktorer, som påverkar klimatet. Han har citat från ett hundratal forskare, som uttrycker sig så kritiskt att klimatalarmisterna kunde sätta ”klimatförnekar”-stämpeln i pannan på dem.
Tyvärr använder sig många politiker IPCCs slutsatser som en bibel i sina beslut. Energisystemexperten och debattören Elsa Widding varnar för att EUs ”klimatpengar” gör att vi försummar miljöpolitiken.
På Åland måste vi prioritera våra medel på bästa sätt. Vi måste sänka arbetslösheten, höja BNP och förbättra miljön. Vi kan inte påverka världens klimat. Det är bortkastade pengar.

Stephan Toivonen

Åländsk Demokrati

Medlem i finans- och näringsutskottet
... Läs merStäng

Comment on Facebook

Hålker med dig. Det vore bra om folk lärde sig att klimat o miljö är två olika saker. Det är miljön vi verkligen behöver oroa oss för och lägga pengar på att rädda. Vi behöver mångfald av växter, insekter o djur. Hav o sjöar är förgiftade, det konventionella jordbruket tar död på insekterna som behövs som balans och skogsbruket förstör den naturliga mångfalden där djurarterna trivs.

Länge leve Greta Thunberg!😇👏

Fakta: Glaciärer smälter, havsvattnet stiger, micropastpartiklar gör fortfarande livet svårt för levande organismer, avskogning fortsätter. Skogsbränder blir mer omfattande. Oljetillgångar minskar o kräver åtgärder. Tusentals forskare har olika finansierer, fråga först vem har betalt för forskningen...

Tror nog att Du har lyssnat för mycket på Trump !

Gröna o röda kan o vet allt. Tror dom ja.

Kommer inte att dela. Fake news!?

Finlands totala co2 mängd i atmosfären utgör ca 0,03% ! Så???

View more comments

Fler tankar från Finansutskottet.

I tilläggsbudgeten, som även ska ligga till grund för budgeten 2021, skrev vi om ett finansieringsglapp om cirka 30 miljoner och skrev: ”utskottet är enigt i fråga om att landskapsregeringen i sitt förslag till budget för 2021 behöver redogöra för hur man avser hantera de ekonomiska utmaningarna på såväl kort som lång sikt”...
Vi skrev också att ”Utskottet anser att landskapsregeringen bör fokusera på att sänka arbetslösheten och höja BNP till samma nivå, som före pandemin, inom en rimlig tidsperiod.”

Åland har alltså tre problem: Ett finansieringsglapp om 30 miljoner, en historiskt hög arbetslöshet och ett historiskt ras i BNP. Ett ”spännande läge” för en finansminister.

Och så får vi ett nytt ekonomiskt system 2021, då en stor del av skatteavräkningen är våra egna verkliga debiterade skatter. Vi har större möjlighet att påverka, men det ställer detta större krav på den ekonomiska politiken och på våra prognoser.

Nu ger ÅSUB arbetslöshetssiffror två gånger per månad, och två konjunkturprognoser per år, men det görs ännu inte prognoser över skatteavräkningen. Ålands ekonomi avviker väsentligt från Finland, så de är viktigt att Åland gör egna prognoser. ÅSUB bör komma med detta verktyg snarast möjligt - mycket viktigt för finansministern.

Vissa ställer allt hårdare krav på budgetunderskottet. Även vi från Åländskt demokrati anser att det är en självklarhet att ha en budget i balans och det fanns i vårt första partiprogram, men då hade vi ingen pandemi. Nu ligger Åland på akuten. Läget ser ut att vara under kontroll, men även om man hade en operation inplanerad, så passar men inte på bara för att patienten råkar befinna sig på sjukhuset. Det som var bra för ett år sedan, eller fem år sedan, är inte optimalt just nu. Man ska inte utföra inplanerade operarationer på akuten.

I Vihriälä-rapporten, som riksregeringen tog fram föreslogs tre faser:

1 Att minimera skadeverkningarna.

2 Att stimulera ekonomin för att uppnå en snabb återhämtning.

3 En åtstramning och troligen skattehöjningar för att betala nya lån.

Enligt ÅDs mening måste vi nu fokusera på rehabiliteringen, vilket inom ekonomin innebär fokus på att sänka arbetslösheten och återhämtning av ekonomin. Detta med en stram kontroll av de normala verksamhetskostnaderna. De kan fortsätta med samma osthyvel, det vill säga att skära ett belopp som motsvarande personalkostnader för två eller tre veckors avlöning, men det behöver ju inte vara personalkostnader.

Nu har BNP/capita rasat med 25 procent på Åland. Nu måste vänta på att den återfått sin tidigare storlek.

Med utökade skolningsprogram, sysselsättningsåtgärder, olika stöd, tidigareläggning av projekt, mindre och snabba projekt så kommer arbetslösheten stegvis att minska och BNP kommer att öka. Det är en så kallad utmaning som kostar!

Euro-länderna ökar sin skuldsättning med 15 procent av BNP i år. Ålands underskott är cirka ca 6 procent. I Finland halveras underskottet 2021.

Och på Åland? Vi får en ”puckel” i intäkterna vid övergången till nytt skattesystem, kanske 20 miljoner. Det kunde då innebära 42 miljoner – puckeln. Kanske - 20 miljoner. Men arbetslösheten har ökat trefalt och BNP-raset är tre gånger större än i Finland. Vi har dock en fördel då vi går in i krisen utan lån, och vi från ÅD är mentalt förberedda på att lånen utökas med 40 miljoner nästa år – För Ålands bästa - men att vi kanske bara använder 40 miljoner av lånefullmakten. Det blir värre ännu innan det blir bättre.

Stephan Toivonen

Åländsk Demokrati

Medlem i finans- och näringsutskottet
... Läs merStäng

Läs mer

Åländsk Demokrati – Det enda alternativet

Stephan Toivonen
Ordförande

I lagting & i stadsfullmäktige

04 00 56 00 56
Stephan.Toivonen@lagtinget.ax

Navigeringsmenyn i bojen nedan.

SPONSRAR:

ÅD – 2015 –

Anförande i lagtinget 194 st
Budgetmotioner 34 st
Åtgärdsmotioner 11 st

Skriftliga frågor 5 st
Insändare 200+
Mest aktivitet / ledamot
I lagtinget

AKTUELLT

Comments Box SVG iconsUsed for the like, share, comment, and reaction icons

Slösa inte avtalspenningar på "klimathotet"!

Yle spred en falsk nyhet: ”Den föregående månaden, september, var den hittills varmaste septembermånaden på jorden, enligt Copernicus som är EU:s jordobservationsprogram.”
Låter exakt och korrekt, men är en lögn. Troligen gjord av en klimatalarmist. Var inte rädda! Det finns inget klimathot! Öknarna krymper och skördarna ökar då temperaturen och koldioxidhalten stiger.
På hemsidan har Copernicus data från och med 1979, så jag frågade om vilken tidsperiod det gällde, men inget svar. På Åland påstods en sommar att det var ”varmast någonsin”, och hänvisade till en väderstation, som inledde sin verksamhet på 1970-talet.
Även Nyan Åland tar okritiskt denna lögn i sin klimatalarmistiska ledare: ”En hisnande omställning.” Media skrämmer småbarn och lockar politiker att slösa avlatspenningar på ”klimathotet”.
Men Copernicus saknar antagligen uppgifterna om de medeltida värmeperioderna då de odlade vin i England och då Grönland var grönt och befolkades eller uppgifter om den romerska värmeperioden eller den långa värmeperioden under bronsåldern. Att det var 10-15 grader varmare då primaterna utvecklades för 50 miljoner år sedan känner de kanske inte till, eller att koldioxiden då var 2 till 5 gånger högre än nu.
Jag kom att tänka på Staffan Mörner, lärare i filosofi, som jag träffade på den alternativa Bokmässan i Huddinge härom veckan då han presenterade sin bok: ”Borde man oroa sig för klomathotet? Svaret var: ”Nej!”. Han har skrivit boken för sina fyra barn, så att de inte skall behöva ha någon klimatångest.
Han visar hur NASA förvränger och justerar ner gamla data för att ”bevisa” att vi skulle ha ett hot. Men klimatet har, tack och lov, blivit varmare sedan 1850-talet, som ju används som jämförelse. Finland upplevde sin sista hungersnöd under missväxten 1867-1869 - ett resultat av det kalla klimatet.
Temperaturen steg sedan fram till 1940-talet, men gick ner då industrialiseringen kom igång; läs ökad förbränning av kol och olja. På 1970-talet var man rädd för en ny istid. Då temperaturen igen steg på 1980-talet så började man tala om uppvärmning på grund av koldioxiden. Den hade under 1800-talet gått ner till 280 ppm, vilket närmade sig gränsen för att växten skulle överleva.
Mörner skriver att forskarna visar att det finns två olika cykler för solaktiviteten och en havsström kring Arktis som påverkar temperturen. I slutet av 1900-talet gjorde alla tre att temperaturen steg. Sedan har den stabiliserats, och kommer troligen nu att går ner. Det går inte att studera klimatet med data, som börjar från 1980-talet. Det behövs hundratals år.
Mörner, och många andra, visar att rapporterna från FNs klimatpanel IPCC har redigerats för att passa det politiska budskapet och att många av de som deltar i arbetet är skeptiska till hur rapporterna görs upp, dess vetenskapliga grunder och att man inte beaktar andra faktorer, som påverkar klimatet. Han har citat från ett hundratal forskare, som uttrycker sig så kritiskt att klimatalarmisterna kunde sätta ”klimatförnekar”-stämpeln i pannan på dem.
Tyvärr använder sig många politiker IPCCs slutsatser som en bibel i sina beslut. Energisystemexperten och debattören Elsa Widding varnar för att EUs ”klimatpengar” gör att vi försummar miljöpolitiken.
På Åland måste vi prioritera våra medel på bästa sätt. Vi måste sänka arbetslösheten, höja BNP och förbättra miljön. Vi kan inte påverka världens klimat. Det är bortkastade pengar.

Stephan Toivonen

Åländsk Demokrati

Medlem i finans- och näringsutskottet
... Läs merStäng

Comment on Facebook

Hålker med dig. Det vore bra om folk lärde sig att klimat o miljö är två olika saker. Det är miljön vi verkligen behöver oroa oss för och lägga pengar på att rädda. Vi behöver mångfald av växter, insekter o djur. Hav o sjöar är förgiftade, det konventionella jordbruket tar död på insekterna som behövs som balans och skogsbruket förstör den naturliga mångfalden där djurarterna trivs.

Länge leve Greta Thunberg!😇👏

Fakta: Glaciärer smälter, havsvattnet stiger, micropastpartiklar gör fortfarande livet svårt för levande organismer, avskogning fortsätter. Skogsbränder blir mer omfattande. Oljetillgångar minskar o kräver åtgärder. Tusentals forskare har olika finansierer, fråga först vem har betalt för forskningen...

Tror nog att Du har lyssnat för mycket på Trump !

Gröna o röda kan o vet allt. Tror dom ja.

Kommer inte att dela. Fake news!?

Finlands totala co2 mängd i atmosfären utgör ca 0,03% ! Så???

View more comments

Fler tankar från Finansutskottet.

I tilläggsbudgeten, som även ska ligga till grund för budgeten 2021, skrev vi om ett finansieringsglapp om cirka 30 miljoner och skrev: ”utskottet är enigt i fråga om att landskapsregeringen i sitt förslag till budget för 2021 behöver redogöra för hur man avser hantera de ekonomiska utmaningarna på såväl kort som lång sikt”...
Vi skrev också att ”Utskottet anser att landskapsregeringen bör fokusera på att sänka arbetslösheten och höja BNP till samma nivå, som före pandemin, inom en rimlig tidsperiod.”

Åland har alltså tre problem: Ett finansieringsglapp om 30 miljoner, en historiskt hög arbetslöshet och ett historiskt ras i BNP. Ett ”spännande läge” för en finansminister.

Och så får vi ett nytt ekonomiskt system 2021, då en stor del av skatteavräkningen är våra egna verkliga debiterade skatter. Vi har större möjlighet att påverka, men det ställer detta större krav på den ekonomiska politiken och på våra prognoser.

Nu ger ÅSUB arbetslöshetssiffror två gånger per månad, och två konjunkturprognoser per år, men det görs ännu inte prognoser över skatteavräkningen. Ålands ekonomi avviker väsentligt från Finland, så de är viktigt att Åland gör egna prognoser. ÅSUB bör komma med detta verktyg snarast möjligt - mycket viktigt för finansministern.

Vissa ställer allt hårdare krav på budgetunderskottet. Även vi från Åländskt demokrati anser att det är en självklarhet att ha en budget i balans och det fanns i vårt första partiprogram, men då hade vi ingen pandemi. Nu ligger Åland på akuten. Läget ser ut att vara under kontroll, men även om man hade en operation inplanerad, så passar men inte på bara för att patienten råkar befinna sig på sjukhuset. Det som var bra för ett år sedan, eller fem år sedan, är inte optimalt just nu. Man ska inte utföra inplanerade operarationer på akuten.

I Vihriälä-rapporten, som riksregeringen tog fram föreslogs tre faser:

1 Att minimera skadeverkningarna.

2 Att stimulera ekonomin för att uppnå en snabb återhämtning.

3 En åtstramning och troligen skattehöjningar för att betala nya lån.

Enligt ÅDs mening måste vi nu fokusera på rehabiliteringen, vilket inom ekonomin innebär fokus på att sänka arbetslösheten och återhämtning av ekonomin. Detta med en stram kontroll av de normala verksamhetskostnaderna. De kan fortsätta med samma osthyvel, det vill säga att skära ett belopp som motsvarande personalkostnader för två eller tre veckors avlöning, men det behöver ju inte vara personalkostnader.

Nu har BNP/capita rasat med 25 procent på Åland. Nu måste vänta på att den återfått sin tidigare storlek.

Med utökade skolningsprogram, sysselsättningsåtgärder, olika stöd, tidigareläggning av projekt, mindre och snabba projekt så kommer arbetslösheten stegvis att minska och BNP kommer att öka. Det är en så kallad utmaning som kostar!

Euro-länderna ökar sin skuldsättning med 15 procent av BNP i år. Ålands underskott är cirka ca 6 procent. I Finland halveras underskottet 2021.

Och på Åland? Vi får en ”puckel” i intäkterna vid övergången till nytt skattesystem, kanske 20 miljoner. Det kunde då innebära 42 miljoner – puckeln. Kanske - 20 miljoner. Men arbetslösheten har ökat trefalt och BNP-raset är tre gånger större än i Finland. Vi har dock en fördel då vi går in i krisen utan lån, och vi från ÅD är mentalt förberedda på att lånen utökas med 40 miljoner nästa år – För Ålands bästa - men att vi kanske bara använder 40 miljoner av lånefullmakten. Det blir värre ännu innan det blir bättre.

Stephan Toivonen

Åländsk Demokrati

Medlem i finans- och näringsutskottet
... Läs merStäng

Läs mer