Pensionsfonden måste effektiviseras!

En studiekamrat från Hanken klagade över den usla avkastningen på sina pensionsfonder. Jag frågade om hon hade mycket i Finland och om det var aktiva fonder. Jo, mest finska aktiva fonder.
Jag slutade med finska fonder för ett decennium sedan och har övergått till indexfonder.
Såg att den finska börsen gått upp 17% på 10 år! Tur att jag inte är där.
På samma tid gick börsen i Indien upp 175%, i USA 198% och i Japan 128%.
Börsen vill ha tillväxt. Det har vi inte på Åland eller i Finland. Tillväxten sker på annat håll och det är där man ska placera pensionspengar.
Enligt regelverket för den Åländska Pensionsfonden (ÅPF) är de fortfarande väldigt hemmaorienterade; Norden 10%, Europa 10%, Nordamerika 10% och tillväxtmarknader 10%. Dessutom aktiva fonder med höga avgifter, som inte ger högre avkastning.
I den nya ”pensionsreformen” i riket så rekommenderar man att aktiernas maximala andel ska höjas från 65% till 85%. Med indexfonder skulle avkastningen öka ytterligare.
Jag tittade på de aktiva fonder jag skaffade för några år sedan och den indiska låg på +70% och en internationell på +80%. Det grämde mig att det var aktiva med normala provisioner. Man tänker lätt att 1 eller 2% inte är så mycket men det gör 12-25% på 10 år.
Nå, 2018 flyttade jag det mesta till en bank med indexfonder och kan nu se vilken avkastningen varit varje år, trots att jag bytt aktivt.
Från 2019 var avkastningen 27%, 0, 28%, 1%, 11% och 28% i fjol. Åren 2019 – 2023 i medeltal 13% medan Ålands pensionsfond hade en avkastning om 6% per år. Jag fick alltså dubbelt högre avkastning än ÅPF. För ÅPF betyder 7 % 35 miljoner euro mer per år.
Med 13% kunde ÅPF kunna betala pensionerna om 42 miljoner, öka kapitalet i fonden och inte alls behöva skattemedel.
Från mina nyare placeringar så kunde jag notera att Pakistan har gått upp 37% på ett år medan den finska börsen alltså gick upp 17% på 10 år. Såg i ÅT att finska börsen gick ner 7% ifjol. En procent mindre än den ryska börsen...
Fonden har två förvaltare, anlitar sex olika fondbolag som placerar i aktiva fonder. Detta innebär tredubbla avgifter. Tidigare har jag påpekat att detta kostar miljoner varje år. Jag lyckas få dubbelt högre avkastning och läser inte ens ekonomisidorna.
ÅPF borde använda mera indexfonder. Styrelsen avgör fördelningen och fonden skulle ha något tiotal indexfonder, som hanteras av en tjänsteman på deltid. Jag kunde se historiken i en världs-index-fond som jag haft en tid och såg att den ökat med 200% i värde på 10 år. ÅPF kunde alltså satsa allt på en världsfond som är diversifierad på 30 länder. ÅPF har kommit till 1/3 av denna avkastning med alla sina rådgivare.
Ålands Lagting måste ta ett hårdare grepp om hanteringen av fonden på 500 miljoner euro. I Lagtinget skrev jag åtgärdsmotioner kring ÅPF, men intresset var lamt. Borde ha ”skrikit” högre, men det är inte för sent. Vad anser minister Mats Perämaa (Lib) och Lagtinget om hanteringen av ÅPF? Är Åländsk Demokrati det enda partiet som är bekymrad över den låga avkastningen?
Stephan Toivonen
Åländsk Demokrati ... Läs merStäng

Vindkraftsfonden – ett ponziprojekt?

Öppet brev till finansinspektionen (Del 2) : I media har vi kunnat läsa att andelsägare med 70 miljoner i ÅAB:s bostadsfond försöker få ut sina medel. Från bokslutet 2023 kan utläsas att ÅAB:s vindskraftsfond har 21 miljoner i likvida medel, vilket är betydligt mindre än vad bostadsfonden hade i likvida medel. Fonden har drygt 250 miljoner euro i andelskapital.
Som vi sett i bostadsfonderna vill fondägarna ta ut sina medel när kursen går ner. Vi har sett att försäljningen på bostadsmarknaden går sämre i dåliga tider. Men redan nu i ”normala” tider är det i praktiken omöjligt att sälja vindkraftverk. Det innebär att fondägarna i vindkraftsfonden kan riskera att sitta ännu längre på sina osålda andelar.
Problemen av dessa eventuella felaktiga och överdrivna värderingar av vindkraftverken kommer tydligare fram i dager då vindkraftverken kommer i drift. Senast då måste värderingarna börja göras på faktiska resultat och värdet kommer troligen att rasa. En del av värdeuppgång som fonden delvis fått provisioner på kommer att riskera att raderas ut men fondägarna kommer inte att kompenseras för de provisioner de erlagt för uppgången.
Under 2024 har värdet nu skrivits ner på fondandelarna i ÅAB:s vindkraftsfond. Men hur ser framtiden ut?
Hur kan eller hur kommer vindkraftsfonden att kunna lösa detta problem? Om de inte kan sälja vindkraftverk kan lösningen bli att lösa ut tidigare andelsägare med nytt kapital som nya andelsägare betalar. Detta skulle i så fall börja närma sig en Ponzi-fond eller Ponzi-bedrägeri, som naturligtvis är olagligt. Hur övervakar FI att detta inte ska kunna ske?
Mot bakgrund av detta är det min förhoppning att FI granskar värderingen av andelarna i ÅAB:s vindkraftsfond samt grunderna för den. FI bör även granska möjligheten för fondägarna att erhålla likvid för sina andelar i rimlig tid vid ett eventuellt kursfall, som kan leda till att många fondandelsägare vill lyfta sina andelar, som nu hänt i bostadsfonderna. En fond kan ju inte bygga sitt regelverk på en förhoppning att alla investerare vill ha sina andelar för evigt.
Regelverket för en vindkraftsfond måste se till de som har andelar i bolaget och inte bara till fondbolagets intressen.

Stephan Toivonen
F.d. tf biträdande professor i finansiell ekonom ... Läs merStäng

Replik till Centerns Lagtingsgrupp

Nyligen kunde vi läsa ”Så kan vindkraft bli bra för hela Åland” skriven av Centerns lagtingsgrupp. Den består av Liz Mattsson och herrarna Jörgen Gustafsson, Roger Höglund, Harry Jansson, Robert Mansén och Jörgen Pettersson.
De skrev ”Det handlar om små steg i taget, absolut inga jättekliv” Senare skrev de: ”Projektet kräver miljardbelopp i investeringar... ”. När blev ”miljardbelopp” ”små steg” för Centerns Lagtingsgrupp?
Gruppen skrev: ”Genom att utveckla gemensamma åländska havsområden kan vi generera intäkter som kommer alla ålänningar till del.” Vad jag förstår är det bara några kommuner som kan beskatta dessa eventuella vindkraftverk. Hur ska då ”alla ålänningar” få del av intäkterna? Skatteöverföringar från kommuner som lockas till att säga ja är ett alternativ. Har ni andra?
Lagtingsgruppen skrev även:” ...måste noggranna ekonomiska ... bedömningar göras för att projektet blir så riskfritt som möjligt, ekonomiskt hållbart...”.
Jag utgår ifrån att ni har bekantat er med forskarparet Christian Sandström, biträdande professor vid en Handelshögskola och Christian Steinbeck, ekonomikonsult, som publicerat många artiklar bl.a. i tidningen Affärsvärlden om vindkraftens olönsamhet och på Youtube filmer med rubriker som: ”Därför bromsas vindkraften till havs. Blir aldrig lönsam.”, ”Vindkraften går med två miljarder kronor i förlust varje år”, ”En miljard (SEK) av vindkraftens pengar hamnar i Luxemburg” och ”Så stor förlustaffär är vindkraftverken”.
I den databas de analyserar finns 90% av de svenska vindkraftsverkens årsredovisningar under drygt 10 år. I deras studier kan vi se att vindkraftverken gör förluster under varje år, totalt sett. Undantag finns för enstaka vindkraftverk och enstaka år.
Jag skrev om detta i en insändare för en tid sedan och sände även insändaren till alla i finansutskottet där ju centergruppen har två medlemmar. Vilka möjligheter tror ni att dessa företag kommer att ha att erlägga era drömarrenden och drömskatter? Ni må ha ”avtal” med en arrendator, men hur går det efter den första konkursen? Kommer köparen att vara bunden av era överenskommelser?
Ni skrev även ”I den åländska planeringen ingår också att säkerställa att områdena efter arrendetiden återställs.” Hur gör man detta med en industri, som i Sverige gör miljardförluster (SEK) varje år? När skall de avsätta sina medel? Hur ska de kunna göra det? Hur kan detta bli ”ekonomiskt hållbart”?
På basen av en rundringning av Nyan verkar risken stor att endast ett företag är intresserat av att arrendera området. Vilket är minimiarrendet enligt er uppfattning per år för 1 miljard kvadratmeter av Finlands Naturpärla?
Kommer arrendet att löpa från undertecknandet eller först då ett vindkraftverk eventuellt står klart?
Och avslutningsvis: Hur har ni tänkt med ett framtida ägande? I Sverige ägs en stor del av vindkraftverken av kinesiska ägare. Är det en önskvärd utveckling på Åland enligt Centerns Lagtingsgrupp? Om inte, hur avser ni garantera att så inte blir fallet?

Stephan Toivonen
Åländsk Demokrati ... Läs merStäng