Åländsk Demokrati – Det enda alternativet

Stephan Toivonen
Ordförande

I lagting & i stadsfullmäktige

04 00 56 00 56
Stephan.Toivonen@lagtinget.ax

VILL DU STÄLLA EN FRÅGA?

Din fråga
E-post

Navigeringsmenyn i bojen.

SPONSRAR:

AKTUELLT

3 oktober. Radions debatt om Infrastrukturfrågor. För ÅD: Thomas Dahlgren.

1 oktober. Högskolans valdebatt. Närvarande från Åländsk Demokrati: Marie Seppälä.

26 oktober, Radions debatt om Kommunreform och KST-reformen. För ÅD: Thomas Dahlgren.

24 oktober. Debatt om debattklimatet. För ÅD: Sam “Knatte” Palén

Idag långintervju med fotografering för Nyan. En lång, avspänd och ganska personlig intervju. Publiceras på torsdag enligt plan.

Torsdag 12.00. Presskonferens med de fyra första kandidaterna.

ÅD – sedan 2015

Anföranden i lagtinget 196
Budgetmotioner 34
Åtgärdsmotioner 11

Skriftliga frågor 5
Insändare 200+
Mest aktivitet/ledamot
i lagtinget

FRÅN VÅR FACEBOOK-SIDA

Comments Box SVG iconsUsed for the like, share, comment, and reaction icons

"Hållbar" destruktion av kraftverket G1 ?

Stellan Egeland (Ob) skrev i insändaren ”Ren dårskap skrota kraftverket G1” om arbetsgruppen för att utreda behov och möjligheter att bevara Mariehamns Energis (ME) dieselkraftverk G1. En motor från Wärtsilä (18V46)

G1 kunde användas antingen av ME löpande eller som en energigarant för hela Åland när det inte blåser och kabelleveranserna inte fungerar.

I slutrapporten anses att G1 inte kan vara motiverad som reservkraft och att ett landskapsövertagande av G1 inte är ekonomiskt försvarbart. Nu planerar ME att destruera G1 till en uppskattad kostnad av 1.000.000 euro.

Egeland ansåg att detta var dårskap och jag blev nyfiken.
Som jag såg, så finns några kuggfrågor.
I dagens läge verkar man göra allt, oberoende kostnader, för att få bort all fossilenergi, medan en enkel googling visade att Wärtsilä konverterar dessa maskiner till gas och biobränsle för kraftverk och fartyg världen över, vilket är billigare än att destruera G1 för en miljon euro. Skattemedel.

Ett annat alternativ är att sälja G1 för fortsatt användning/ som reservdel för andra kraftverk. Detta skulle ge ett litet pengar år ME. Det har kommit till min kännedom att det funnits intresse för detta.
Min första fråga till ME:s styrelseordförande Jörgen Pettersson (C): Varför har ME inte valt alternativen konvertering eller försäljning av G1?

Alternativet att använda G1 som reservkraftverk medför löpande kostnader.
Enligt den slutrapporten skulle beredskapen kosta 520.000 euro per år. Alltså beredskap för att starta upp kraftverket inom 24-36 timmar. Som ekonom känns denna summa inte trovärdig. Senare har jag lyckats hitta uppgiften om att det skulle kosta cirka 100.000 euro per år. Dessa uppgifter finns dels i den preliminära rapporten som arbetsgruppen gjorde, dels i en icke-offentlig utredningsrapport av Samrådsdelegationen för försörjningsberedskap från 2019, och även muntligen från en från en mycket trovärdig tredje källa.

På fartyg kan driften och inkopplingen skötas på distans via en laptop helt automatiserat 24/7. Det behövs ingen personal på plats. Varför skulle G1 då kräva 520.000 euro för att någon (hur många!?) skulle ha jour för att starta upp maskinen?

Hur kan man komma till att årskostnaden för beredskapen skulle vara 520.000 euro? Hur kunde arbetsgruppen – förutom Stellan Egeland – acceptera denna summa?

Men visst. Även 100.000 euro är pengar, men som det framgår både i Stellan Egelands reservation och från Samrådsdelegationens rapport (2019) så har Försörjningsbredskapscentralen i Finland ställt sig positiv till att stå för en del av de årliga kostnaderna för beredskap. G1 kunde stå kvar, men Mariehamns stad kan inte stå som ägare. Det finns lösningar på hur detta skulle lösas rent formellt.

Jag undrar om detta verkligen är ”hållbar energipolitik” och vill därför ställa följande frågor till styrelseordförande Jörgen Pettersson (C) och hållbarhetsminister Alfons Röblom (HI):
Hur kan ni motivera varför att G1 skall destrueras till en kostnad om cirka en miljoner euro i stället för att kunna fortsätta som reservkraftverk då beredskapskostnaderna till stora delar kan finansieras av Försörjningsberedskapscentralen?
Varför konverteras inte G1 för biobränsle / gas?
Varför kan man inte sälja G1 till någon som vill använda den eller ha den som reservdelsmaskin?

Jag anser att destruktionen av G1 varken är ekonomiskt eller miljömässigt hållbart. Det är stort slöseri med skattemedel och av ett fungerande kraftverk.

Stephan Toivonen
Mariehamnare
Ålänning
... Läs merStäng

"Resultatlöner" vid Posten trots förluster!

Under rubriken: ”Åland Post-ordförande försvarar resultatlöner i ÅT ( 29/4) säger styrelseordförande Dan E Eriksson att ledningens ”resultatlöner” ökade ifjol trots att lönsamheten försämrades rejält.

När det gäller ledningens resultatlön kan vi läsa följande i bokslutet: ”Under året hade 35 personer (37) en rörlig lönedel, som utgör mellan 5 och 20 % av den totala årslönen beroende på befattning. Berättigade till rörlig lönedel är befattningar i ledande ställning med resultatansvar eller direkt försäljningsansvar. Storleken på den rörliga lönedelen beror på hur omsättning, resultat, produktivitet och kvalitet faller ut i förhållande till budgetmål samt på hur väl personliga projektmål uppfylls... För år 2020 blev utfallet 282 755 euro (220 666).”

Att betala ut en nästan oförändrad ”resultatlön” då omsättningen minskade, resultatet gick från ett överskott om cirka en miljon till ett underskott om sju miljoner är väl nog att ha ett vilseledande namn på utbetalningen.

Min första fråga till ordförande Eriksson är: ”Hur stor andel av lönen blev denna ”resultatlön”, som ju alltså tydligen inte beror på resultatet eller möjlighet att utbetala någon dividend för företaget? Min andra fråga till Eriksson är: Vad är det som ger denna ”resultatlön”? Det är ju uppenbart inte resultatet i alla fall.

Alla anställda har ett annat belöningssystem kan vi läsa. I bokslutet kan vi läsa: ”Åland Posts belöningssystem grundar sig på det egna lokala kollektivavtalet (LOKA). För samtliga anställda ingår en allmän resultatlön som uppgår totalt till 3,5 % av årets resultat före bokslutsdispositioner och skatter. Om resultatet är negativt blir resultatlönen 0 euro och resultatlönen kan högst uppgå till 3,5 % av årets totala löner.” Nu var resultatet före bokslutsdispositioner och skatt – 7.034.000 euro. Min första fråga till ordförande Eriksson är: Hur kunde ni överhuvudtaget utbetala någon ”resultatlön” för år 2020?

Min fjärde fråga är samma, som jag ställde i min förra insändare och som ännu inte fått något svar: Jag skrev då att: ”I årsberättelsen kan jag läsa följande uttalande av Postens VD Henrik Lundberg: ”Det finns en debatt om det är värt att sätta ett mål, som ligger 15,20 år fram i tiden”. Och vidare ”Vi inser att det varken blir lätt eller billigt att nå det”.” Och frågade då ”Kan VD Henrik Lundberg eller styrelsens ordförande Dan E Eriksson redogöra för kostnaderna för denna dyra målsättning?
Med hopp om tydliga svar denna gång i stället.

Stephan Toivonen
Åländsk Demokrati
Medlem i finans- och näringsutskottet
... Läs merStäng

Comment on Facebook

Företag med nån slags av monopol i tjänster kör maktspel med pengar där både folket o de anställda blir lidande. Det är samma mönster vi ser i skandinaviens politiker,,,Man kväver folk slaviskt för o inte gå under. O bara höra ordet sammarbetsförhandlingar som ett ord att göra sig av med personal så du kan behålla dina miljoner du inte kan spendera innan du dör. Var tog demokratin vägen i sosialt sammarbete? Du vet pissar man på nån så kommer det rinna tillbaka.

Det är synd. Stephan Toivonen har rätt om det mesta frutom sina främlingsfientliga åsikter. Jag vänta litegrann på att han ska växa upp..

För en gångs skull håller jag med dig.

Räcker det inte med ordinarie lön?

Resultatlön är alltid olämpligt i verksamheter som agerar på en monopol eller oligopolmarknad. Ledningen kan enkelt höja priset på en service för att ett mål skall uppnås. Därtill, om ett landskapsägt bolag aktivt tar marknadsandelar betyder det med all sannolikhet att det konkurrerar med privata bolag. Detta är nästan alltid olyckligt.

View more comments

Posten - Kassako eller klimatkossa?

På ÅT:s första sida i lördags kunde vi läsa: Åland Post redovisar 65.000 euro i vinst. Samma uppgifter hittar vi i Nyan.
Inne i tidningarna fanns en stor artikel med rubriken: Knappt plus för Åland Post – som vill vända trenden. Åland Post har nu en besvärlig situation av olika orsaker.

Kassakon, som gav en miljon euro i dividend varje år, är ett minne blott. Nu har kon gett en halv miljon under några år, men nu verkar kon helt gå i sin. Med en omsättning om 35.5 miljoner euro så är en vinst på 65.000 ganska anspråkslös.

Jag gick in på nätet för att läsa årsberättelsen för Åland Post 2020 där jag fann en ”Finansiell översikt”. Där kunde jag läsa om en förlust före bokslutsdispositioner och skatt på 7.034.000 euro. Där nämns ingen ”vinst”. Det har alltså gått betydligt värre än vad tidningarna hävdar. Bokslutet är en ren katastrof. Varför får inte läsarna ta del av detta? Är det någon som vill sopa det verkliga resultatet under mattan? Vem?

När jag läser vidare i artiklarna så faller min blick på rubriken ”Ska bli fossilfria”. Styrelsen har tydligen nyligen klubbat att verksamheten ska bli fossilfri senast 2035.

I årsberättelsen kan jag läsa följande uttalande av Postens VD Henrik Lundberg: ”Det finns en debatt om det är värt att sätta ett mål, som ligger 15,20 år fram i tiden”. Och vidare ”Vi inser att det varken blir lätt eller billigt att nå det”.

Jag visade häromdagen att det kanske skulle kosta oss 8 miljoner extra för att ha elbussar under tolv år i Mariehamn - Jomala i stället för fossilfria gasbussar.

Jag utgår ifrån att styrelsen har tagit reda på hur mycket dyrare det blir för Posten att ställa upp dessa hårda krav. Planeras för el, biogas eller vätgas? Vilken bli skillnaden i euro om man i stället sänker mål-tiden? Skillnaden innebär pengar, som Posten kunde betala som dividend till Landskapet. Som det nu ser ut så har kassakon i stället blivit en klimatkossa. Hon ser glad ut, men vi får inga pengar. Enligt Nyan blir det ingen dividend i år. Får se om det blir någon dividend i fortsättningen eller om det är det ”klimatet” som prioriteras? Välfärd eller ”klimat”?

Kan VD Henrik Lundberg eller styrelsens ordförande Dan E Eriksson redogöra för kostnaderna för denna dyra målsättning?
Vi måste även minnas målet ekonomisk hållbarhet! Vad anser minister Roger Höglund (C)? Skall Posten vara en kassako eller en klimatkossa?

Vi vet att Åland inte kan påverka världens klimat, även om det skulle vara så att människan påverkar klimatet. Åland är som en knappnål i världsaltet.

Stephan Toivonen
Medlem i finans- och näringsutskottet.
Åländsk Demokrati
... Läs merStäng

Comment on Facebook

Hur mycket tjänar vd Henrik/månad, vad betalar vi skattebetalare för lön till honom?

Trevligt att läsa någon politiker som bygger sina åsikter på fakta och kunskap, altför ofta är politiska utsagor känslostyrda....

Posten är botten, eller Post Nord! Tar flera veckor att skicka ett brev till Sverige eller få eftersänd post. Jag har bestämt mig för att aldrig mer skicka någonting per post, inget julkort eller gratulationskort, det finns FB! Eller att beställa någonting på nätet till Åland, glöm det!👎😡

Var idag senast till ämbetshuset och konstaterade att post försvunnit mellan ämbetshuset och finsk instans. Fast man har betalat för det.

Är inte Posten bara ytterligare ett exempel på Åländsk hybris? Hamnar under samma kategori som att gå ur Business Finland när Chips pengarna kom.

Politiker är förmyndare o visar bara sånt som ger röster i val. Posten ska inte konkurrera med privat om lastbils transporter. Vem kan tävla mot skattebetalarnas bilar?? Hel sjukt me Ålands Post. Post vill dom inte dela ut. Ännu sjukare. Fy fan för hektar storabyggnader och områden för 30000 personer. Olagligheter hela tiden. Ska inte ansvariga då straffas med fängelse. Det skulle mannen på gatan få. Ruttenheten har inga gränser.

Sku posten helst komma fram så..

Stephan Toivonen BRA ANALYS!

View more comments

Läs mer

Åländsk Demokrati – Det enda alternativet

Stephan Toivonen
Ordförande

I lagting & i stadsfullmäktige

04 00 56 00 56
Stephan.Toivonen@lagtinget.ax

Navigeringsmenyn i bojen nedan.

SPONSRAR:

ÅD – 2015 –

Anförande i lagtinget 194 st
Budgetmotioner 34 st
Åtgärdsmotioner 11 st

Skriftliga frågor 5 st
Insändare 200+
Mest aktivitet / ledamot
I lagtinget

AKTUELLT

Comments Box SVG iconsUsed for the like, share, comment, and reaction icons

"Hållbar" destruktion av kraftverket G1 ?

Stellan Egeland (Ob) skrev i insändaren ”Ren dårskap skrota kraftverket G1” om arbetsgruppen för att utreda behov och möjligheter att bevara Mariehamns Energis (ME) dieselkraftverk G1. En motor från Wärtsilä (18V46)

G1 kunde användas antingen av ME löpande eller som en energigarant för hela Åland när det inte blåser och kabelleveranserna inte fungerar.

I slutrapporten anses att G1 inte kan vara motiverad som reservkraft och att ett landskapsövertagande av G1 inte är ekonomiskt försvarbart. Nu planerar ME att destruera G1 till en uppskattad kostnad av 1.000.000 euro.

Egeland ansåg att detta var dårskap och jag blev nyfiken.
Som jag såg, så finns några kuggfrågor.
I dagens läge verkar man göra allt, oberoende kostnader, för att få bort all fossilenergi, medan en enkel googling visade att Wärtsilä konverterar dessa maskiner till gas och biobränsle för kraftverk och fartyg världen över, vilket är billigare än att destruera G1 för en miljon euro. Skattemedel.

Ett annat alternativ är att sälja G1 för fortsatt användning/ som reservdel för andra kraftverk. Detta skulle ge ett litet pengar år ME. Det har kommit till min kännedom att det funnits intresse för detta.
Min första fråga till ME:s styrelseordförande Jörgen Pettersson (C): Varför har ME inte valt alternativen konvertering eller försäljning av G1?

Alternativet att använda G1 som reservkraftverk medför löpande kostnader.
Enligt den slutrapporten skulle beredskapen kosta 520.000 euro per år. Alltså beredskap för att starta upp kraftverket inom 24-36 timmar. Som ekonom känns denna summa inte trovärdig. Senare har jag lyckats hitta uppgiften om att det skulle kosta cirka 100.000 euro per år. Dessa uppgifter finns dels i den preliminära rapporten som arbetsgruppen gjorde, dels i en icke-offentlig utredningsrapport av Samrådsdelegationen för försörjningsberedskap från 2019, och även muntligen från en från en mycket trovärdig tredje källa.

På fartyg kan driften och inkopplingen skötas på distans via en laptop helt automatiserat 24/7. Det behövs ingen personal på plats. Varför skulle G1 då kräva 520.000 euro för att någon (hur många!?) skulle ha jour för att starta upp maskinen?

Hur kan man komma till att årskostnaden för beredskapen skulle vara 520.000 euro? Hur kunde arbetsgruppen – förutom Stellan Egeland – acceptera denna summa?

Men visst. Även 100.000 euro är pengar, men som det framgår både i Stellan Egelands reservation och från Samrådsdelegationens rapport (2019) så har Försörjningsbredskapscentralen i Finland ställt sig positiv till att stå för en del av de årliga kostnaderna för beredskap. G1 kunde stå kvar, men Mariehamns stad kan inte stå som ägare. Det finns lösningar på hur detta skulle lösas rent formellt.

Jag undrar om detta verkligen är ”hållbar energipolitik” och vill därför ställa följande frågor till styrelseordförande Jörgen Pettersson (C) och hållbarhetsminister Alfons Röblom (HI):
Hur kan ni motivera varför att G1 skall destrueras till en kostnad om cirka en miljoner euro i stället för att kunna fortsätta som reservkraftverk då beredskapskostnaderna till stora delar kan finansieras av Försörjningsberedskapscentralen?
Varför konverteras inte G1 för biobränsle / gas?
Varför kan man inte sälja G1 till någon som vill använda den eller ha den som reservdelsmaskin?

Jag anser att destruktionen av G1 varken är ekonomiskt eller miljömässigt hållbart. Det är stort slöseri med skattemedel och av ett fungerande kraftverk.

Stephan Toivonen
Mariehamnare
Ålänning
... Läs merStäng

"Resultatlöner" vid Posten trots förluster!

Under rubriken: ”Åland Post-ordförande försvarar resultatlöner i ÅT ( 29/4) säger styrelseordförande Dan E Eriksson att ledningens ”resultatlöner” ökade ifjol trots att lönsamheten försämrades rejält.

När det gäller ledningens resultatlön kan vi läsa följande i bokslutet: ”Under året hade 35 personer (37) en rörlig lönedel, som utgör mellan 5 och 20 % av den totala årslönen beroende på befattning. Berättigade till rörlig lönedel är befattningar i ledande ställning med resultatansvar eller direkt försäljningsansvar. Storleken på den rörliga lönedelen beror på hur omsättning, resultat, produktivitet och kvalitet faller ut i förhållande till budgetmål samt på hur väl personliga projektmål uppfylls... För år 2020 blev utfallet 282 755 euro (220 666).”

Att betala ut en nästan oförändrad ”resultatlön” då omsättningen minskade, resultatet gick från ett överskott om cirka en miljon till ett underskott om sju miljoner är väl nog att ha ett vilseledande namn på utbetalningen.

Min första fråga till ordförande Eriksson är: ”Hur stor andel av lönen blev denna ”resultatlön”, som ju alltså tydligen inte beror på resultatet eller möjlighet att utbetala någon dividend för företaget? Min andra fråga till Eriksson är: Vad är det som ger denna ”resultatlön”? Det är ju uppenbart inte resultatet i alla fall.

Alla anställda har ett annat belöningssystem kan vi läsa. I bokslutet kan vi läsa: ”Åland Posts belöningssystem grundar sig på det egna lokala kollektivavtalet (LOKA). För samtliga anställda ingår en allmän resultatlön som uppgår totalt till 3,5 % av årets resultat före bokslutsdispositioner och skatter. Om resultatet är negativt blir resultatlönen 0 euro och resultatlönen kan högst uppgå till 3,5 % av årets totala löner.” Nu var resultatet före bokslutsdispositioner och skatt – 7.034.000 euro. Min första fråga till ordförande Eriksson är: Hur kunde ni överhuvudtaget utbetala någon ”resultatlön” för år 2020?

Min fjärde fråga är samma, som jag ställde i min förra insändare och som ännu inte fått något svar: Jag skrev då att: ”I årsberättelsen kan jag läsa följande uttalande av Postens VD Henrik Lundberg: ”Det finns en debatt om det är värt att sätta ett mål, som ligger 15,20 år fram i tiden”. Och vidare ”Vi inser att det varken blir lätt eller billigt att nå det”.” Och frågade då ”Kan VD Henrik Lundberg eller styrelsens ordförande Dan E Eriksson redogöra för kostnaderna för denna dyra målsättning?
Med hopp om tydliga svar denna gång i stället.

Stephan Toivonen
Åländsk Demokrati
Medlem i finans- och näringsutskottet
... Läs merStäng

Comment on Facebook

Företag med nån slags av monopol i tjänster kör maktspel med pengar där både folket o de anställda blir lidande. Det är samma mönster vi ser i skandinaviens politiker,,,Man kväver folk slaviskt för o inte gå under. O bara höra ordet sammarbetsförhandlingar som ett ord att göra sig av med personal så du kan behålla dina miljoner du inte kan spendera innan du dör. Var tog demokratin vägen i sosialt sammarbete? Du vet pissar man på nån så kommer det rinna tillbaka.

Det är synd. Stephan Toivonen har rätt om det mesta frutom sina främlingsfientliga åsikter. Jag vänta litegrann på att han ska växa upp..

För en gångs skull håller jag med dig.

Räcker det inte med ordinarie lön?

Resultatlön är alltid olämpligt i verksamheter som agerar på en monopol eller oligopolmarknad. Ledningen kan enkelt höja priset på en service för att ett mål skall uppnås. Därtill, om ett landskapsägt bolag aktivt tar marknadsandelar betyder det med all sannolikhet att det konkurrerar med privata bolag. Detta är nästan alltid olyckligt.

View more comments

Posten - Kassako eller klimatkossa?

På ÅT:s första sida i lördags kunde vi läsa: Åland Post redovisar 65.000 euro i vinst. Samma uppgifter hittar vi i Nyan.
Inne i tidningarna fanns en stor artikel med rubriken: Knappt plus för Åland Post – som vill vända trenden. Åland Post har nu en besvärlig situation av olika orsaker.

Kassakon, som gav en miljon euro i dividend varje år, är ett minne blott. Nu har kon gett en halv miljon under några år, men nu verkar kon helt gå i sin. Med en omsättning om 35.5 miljoner euro så är en vinst på 65.000 ganska anspråkslös.

Jag gick in på nätet för att läsa årsberättelsen för Åland Post 2020 där jag fann en ”Finansiell översikt”. Där kunde jag läsa om en förlust före bokslutsdispositioner och skatt på 7.034.000 euro. Där nämns ingen ”vinst”. Det har alltså gått betydligt värre än vad tidningarna hävdar. Bokslutet är en ren katastrof. Varför får inte läsarna ta del av detta? Är det någon som vill sopa det verkliga resultatet under mattan? Vem?

När jag läser vidare i artiklarna så faller min blick på rubriken ”Ska bli fossilfria”. Styrelsen har tydligen nyligen klubbat att verksamheten ska bli fossilfri senast 2035.

I årsberättelsen kan jag läsa följande uttalande av Postens VD Henrik Lundberg: ”Det finns en debatt om det är värt att sätta ett mål, som ligger 15,20 år fram i tiden”. Och vidare ”Vi inser att det varken blir lätt eller billigt att nå det”.

Jag visade häromdagen att det kanske skulle kosta oss 8 miljoner extra för att ha elbussar under tolv år i Mariehamn - Jomala i stället för fossilfria gasbussar.

Jag utgår ifrån att styrelsen har tagit reda på hur mycket dyrare det blir för Posten att ställa upp dessa hårda krav. Planeras för el, biogas eller vätgas? Vilken bli skillnaden i euro om man i stället sänker mål-tiden? Skillnaden innebär pengar, som Posten kunde betala som dividend till Landskapet. Som det nu ser ut så har kassakon i stället blivit en klimatkossa. Hon ser glad ut, men vi får inga pengar. Enligt Nyan blir det ingen dividend i år. Får se om det blir någon dividend i fortsättningen eller om det är det ”klimatet” som prioriteras? Välfärd eller ”klimat”?

Kan VD Henrik Lundberg eller styrelsens ordförande Dan E Eriksson redogöra för kostnaderna för denna dyra målsättning?
Vi måste även minnas målet ekonomisk hållbarhet! Vad anser minister Roger Höglund (C)? Skall Posten vara en kassako eller en klimatkossa?

Vi vet att Åland inte kan påverka världens klimat, även om det skulle vara så att människan påverkar klimatet. Åland är som en knappnål i världsaltet.

Stephan Toivonen
Medlem i finans- och näringsutskottet.
Åländsk Demokrati
... Läs merStäng

Comment on Facebook

Hur mycket tjänar vd Henrik/månad, vad betalar vi skattebetalare för lön till honom?

Trevligt att läsa någon politiker som bygger sina åsikter på fakta och kunskap, altför ofta är politiska utsagor känslostyrda....

Posten är botten, eller Post Nord! Tar flera veckor att skicka ett brev till Sverige eller få eftersänd post. Jag har bestämt mig för att aldrig mer skicka någonting per post, inget julkort eller gratulationskort, det finns FB! Eller att beställa någonting på nätet till Åland, glöm det!👎😡

Var idag senast till ämbetshuset och konstaterade att post försvunnit mellan ämbetshuset och finsk instans. Fast man har betalat för det.

Är inte Posten bara ytterligare ett exempel på Åländsk hybris? Hamnar under samma kategori som att gå ur Business Finland när Chips pengarna kom.

Politiker är förmyndare o visar bara sånt som ger röster i val. Posten ska inte konkurrera med privat om lastbils transporter. Vem kan tävla mot skattebetalarnas bilar?? Hel sjukt me Ålands Post. Post vill dom inte dela ut. Ännu sjukare. Fy fan för hektar storabyggnader och områden för 30000 personer. Olagligheter hela tiden. Ska inte ansvariga då straffas med fängelse. Det skulle mannen på gatan få. Ruttenheten har inga gränser.

Sku posten helst komma fram så..

Stephan Toivonen BRA ANALYS!

View more comments

Läs mer