Åländsk Demokrati – det enda alternativet

Val 15 oktober 2023

Stephan Toivonen
Ordförande och lagtingsledamot

VILL DU STÄLLA EN FRÅGA?

Din fråga
E-post

Navigeringsmeny i bojen nedan.

ÅDs partiprogram – Kortversion.

Åländsk Demokrati är ett kulturkonservativt parti, som vill säkerställa och bevara det svenska språket, den svenska kulturen och de lokala svenska traditionerna på Åland i enlighet med Ålandsprotokollet från 1921. Ingenstans i detta protokoll finns någonting om att vi fick självstyrelsen för att aktivt främja nya kulturer på Åland.

Åland är sedan år 1856 demilitariserat och även neutraliserat och skall så förbli oberoende NATO-inträdet.

Vi kan inte påverka klimatet och vi skall därför inte tala om klimatskam och klimatkris utan i stället om klimatförbättringar och klimatomställningar.

I stället vill Åländsk Demokrati fokusera på miljöfrågor, som vi kan påverka. Åländsk Demokrati anser att det gigantiska vindkraftsprojektet är riskabelt och ohållbart.

Skattegränskostnaderna för exporterande företag bör kompenseras i väntan på en bättre lösning. Dessa kan delfinansieras med hjälp av en liten avgift per passagerarkilometer.

Äldrepolitiken ska inte bara fokusera på äldreomsorgen utan även närståendevårdare och de ljuva åren före eventuell omsorg.

Beskattningen av pensioner måste korrigeras. En pensionär ska inte behöva betala sex gånger mer i skatt än en löntagare för samma inkomst.

Vi vill öka fokus på hälsosammare kost, goda motionsvanor och sundare livsstil för både yngre och äldre för att få fler friska år.

En fast skärgårdsförbindelse är billigast på sikt.

Åländsk Demokrati står för ett öppnare samhälle där olika åsikter kan växa och där vi inte delar in ålänningar i olika grupper, vilket skedde under corona-epidemin.

ÅD står för jämlikhet, men inte den feministiska varianten. Vi vill höja andelen män bland lärare och pedagoger och höja studieresultaten för pojkar.

Annika Dahlströms bok ”Könet sitter i hjärnan” visar på biologins viktiga betydelse. Rent generellt anser vi inte att kvotering är den rätta vägen att gå. I en bolagsstyrelse måste nog ägarna ha sin fulla rätt. De flesta förstår nog att mångfald när det gäller bakgrund och erfarenheter är en bra väg mot bättre lönsamhet.

Då skattemedel eller andra offentliga medel används är det viktigt att minst 40% går till vartdera könet. Detta kan gälla Medis, Folkhälsan, Kulturdelegationens stöd osv. I dagsläget är det exempelvis 83% av deltagarna i Medis-kurser kvinnor.

En enklare och effektivare hantering av pensionsfonden skulle finansiera kostnaden för hela lagtinget.

Åland bör gå i riktning mot en mer human narkotikapolitik där man fokuserar på att bestraffa säljaren och behandla problemanvändaren.

EU grundades för fred och frihandel men vill nu övervaka meddelanden på nätet, och överföra ”klimat”-avgifter från Norr till Syd. Vi måste vara väldigt restriktiva när det gäller införandet utsläppsrätter och andra EU-regler.

Åländsk Demokrati accepterar och välkomnar flyktingar från krig i Europa.

ÅD-siffror sedan 2015

Anföranden i lagtinget 300+
Budgetmotioner 34
Åtgärdsmotioner 11

Skriftliga frågor 5
Insändare 400+
Bland de mest aktiva i lagtinget

FRÅN VÅR FACEBOOK-SIDA

Comments Box SVG iconsUsed for the like, share, comment, and reaction icons

Vindkraftsfonden – ett luftslott?

Öppet brev till Finansinspektionen (FI) : FI granskar för närvarande bl.a. ÅAB:s bostadsfond. Jag önskar att FI även skulle vilja rikta blickarna på ÅAB:s vindkraftsfond som kan innebära överraskningar för fondplacerare i framtiden. Ser man snabbt på den historiska värdeutvecklingen så har den stadigt gått upp – som ett rakt streck. Detta får mig som ekonom att bli fundersam. En kursutveckling är aldrig som en rak linje. Den går zic-zac upp och ner även under perioder av uppgång. Detta gäller för aktier på börsen och aktiefonder som består av börsnoterade aktier. Men vindkraftsfonden består inte av aktier i noterade vindkraftsbolag utan av vindkraftverk. Värdet på dessa fastställs två gånger per år av fonden själv enligt principer jag inte känner till.
Vindkraftverken är till största delen bara planerade eller under uppbyggnad. Enligt min mening borde fonden inte få höja värdet på en pågående investering. Jag ser detta som en aktieemission innan ett bolag noteras på börsen. Enligt bokslutet 2023 var 1/3 av investeringarna klara. En annan märklighet är en resultatbunden avgift som är 20 % av den avkastning som överstiger 7 % p.a.!
Alltså om de själva skriver upp värdet mer än 7%. Hur är detta möjligt?
I en årsberättelse kan man läsa att fonden höjer värdet av två orsaker. Inflationen hade gått upp och medelpriset på el hade stigit. Som ekonom anser jag att detta är en felaktig tolkning/höjning. Om inflationen stiger så bör, enligt ekonomisk teori, börskursen/värdet gå ner och inte upp. Att elpriset går upp i medeltal är inte relevant för ett vindkraftverk. Fluktuationerna på elmarknaden har ökat då mer och mer vindkraftsel levererats. Priset går ner, ibland blir det negativt, då det blåser och priset går upp då det inte blåser. Det innebär att priset blir allt lägre då vindkraftverken kan leverera el och ett medelpris är inte relevant som grund för värdering av ett vindkraftverk.
En bild av den framtida lönsamheten på nystartade vindkraftverk kan man få frrån studier av nationalekonomen Christian Sundström och ekonomen Christian Steinbeck. De har analyserat 91% av alla svenska vindkraftverk för åren 2017-2023. (Se källförteckning)
De visar att vindkraftverken är olönsamma och har en negativ kapitalavkastning om -31 % per år! De visar även att lönsamheten blir sämre och sämre för varje år och för varje år som ett vindkraftverk är i bruk. Hur kan då ÅAB:s fond få höja värdet år efter år utan att produktionen ens startat?
En grupp investerare placerar pengar av ideologiska orsaker i vindkraftsfonder medan andra placerar för att få en rimlig avkastning. Som granskare av fonder och deras information så måste FI utgå ifrån att en investerare vill ha korrekt information av det ekonomiska läget och framtidsutsikter.
ÅAB:s fond har offentligt berättat om ett samarbete med OX2 och vindkraftsanläggningar till havs. Studier visar att vindkraftverk till havs har ännu fler utmaningar som leder till sämre lönsamhet. En värdering kan inte ske på basen av drömmar och fantasier utan måste ha sin grund i faktiska resultat annars riskerar värderingarna av en vindkraftsfond vara luftslott.
Därför önskar jag att FI granskar värderingsprinciperna för vindkraftsverk i ÅAB:s vindkraftsfond.

Stephan Toivonen
F.d. tf bitr professor i finansiell ekonomi
... Läs merStäng

Comment on Facebook

Finns detta parti kvar mera

Instämmer.. Om vi jämför aktie o fondhandeln med Sverige är det vida skillnad. Våra investeringsfonder som ej beskattas och förvaltningskostnader är betydligt lägre. En tumregel är ej över 0,5 %. När det gäller ppm alltså premiepensionen där ca 5 % av din allmänna pension avsätts i fonder där var och en kan byta när som helst och utbudet är vida. Där liģger medelsnittet på ca 0.2 % i förvaltningskostnader och staten subventionerar sparandet i ppm fonder

Ålands egen lilla "Glistrup" bosatt i Portugallien! 😎 😇 👀👨‍💼

Går det att ta ut sina insatta pengar från vindkraftfonden?

Behövs ett pensionärsparti?

I december godkändes lagat paket med ”skattesänkningar” i lagtinget. Det visade sig via en informell gallup att 60% av pensionärerna fick höjd skatteinnehållning för 2025. Det visade sig också att en medianpensionär nu betalar åtta gånger högre skatt än en löntagare med samma inkomst. Ny-pensionärer har vittnat om att de 2025 har en högre skatteinnehållning på sin pension än vad de hade på sin lön 2024. Lönen var, som alla förstår, betydligt högre.
I lagtinget har man haft en ”demokrati-debatt” kring landskapsregeringens meddelande i ärendet. Jag lyssnade på en del. Några sade inledningsvis att alla skulle inkluderas, men det som sedan lyftes mest var att kvinnornas andel inte var hälften utan endast en tredjedel. Andelen borde alltså höjas med 50%. Sedan diskuteras om kvotering eller ekonomiska morötter skulle användas. Några nämnde även sexuella minoriteter och utlandsfödda och deras representation i lagtinget och framför allt dess betydelse för demokratin.
Nu hörde jag inte på allt, men jag hörde som nämnde något om de äldres / pensionärernas representation eller deras betydelse för demokratin. När de nya skattereglerna debatterades var det inte heller någon som tog upp frågan ur pensionärernas synvinkel.
Om vi ser till den åländska vuxna befolkningen i stort så borde det finnas 10 pensionärer i lagtinget. Nu finns det tre. Antalet borde alltså öka med 333%. Men det är inte enbart antalet som räknas. Många kvinnor i lagtinget lyfter fram kvinnoperspektivet i olika sammanhang, men lyfter pensionärerna fram de äldres frågor? Var det någon som opponerade sig mot att en pensionär nu skall betala åtta gånger högre skatt än en löntagare? Jag minns inte att ledamöterna Rainer Juslin, Peter Lindbäck, eller Mogens Lindén skulle ha ställt sig på barrikaderna. Nej, de har helt andra hjärtefrågor.
Före valen så talar alla partier ömt för pensionärer och att hitta vackra ord i valpropagandan är inte svårt, men efter valet så syns väldigt lite av detta.
Kanske det enda alternativet är att bilda ett pensionärsparti till nästa val? Det är inte svårt att ställa upp ett nytt parti eller valmansförening, som det heter. Några få namn och så är saken klar. Jag vet hur det går till.
Efter att jag själv kom med i den sk äldrekommitten i slutet av min tid i lagtinget började jag se frågorna med sk äldreglasögon och kunde se många brister. Om det finns ett intresse skulle jag gärna bidra med min erfarenhet av det politiska systemet på Åland för att hjälpa till att bygga en plattform för de äldre – ett ”pensionärsparti”.

Stephan Toivonen

För facebook-gruppen ”Rättvisa och värdighet åt pensionärerna”
... Läs merStäng

Ukrainastödet – en sista reflektion?

Ukrainadonationen presenterades på en pressträff där finansminister Mats Perämaa, lantrådet Katrin Sjögren, förvaltningschef John Eriksson och talmannen Jörgen Pettersson var närvarande.
Man fick intrycket av att detta var en gåva inte bara från landskapsregeringen utan från Lagtinget ja nästan direkt från Ålands Folk.
De var medvetna om att det kunde ses som en utrikespolitisk aktivitet men hade förankrat det med utrikesministeriet och enligt LRs tolkning var det inget problem. Fanns det månne rum för andra tolkningar också? Juridik är sällan svart eller vitt.
Men i spörsmålssvaret är det plötsligt en donation från PAF med pengar som inte alls hör till Landskapet. Det är tydligen först när PAF betalar ut sin ”dividend” som pengarna blir landskapets och skall användas till allmännyttiga ändamål på Åland.
Det ska alltså finnas ett ”regelverk” för pengar i PAF och ett för pengar som betalats ut från PAF.
VD för PAF sade dock i en intervju i ÅRTC dagen efter pressinfon att ”pengarna är alltid ägarens”, vilket ju är det enda rimliga.
Men då frågar man sig varför PAF inte var representerad vid pressinfon, och vad gjorde lagtingets talman där?
Inte är det väl så att man ändrat hela berättelsen? Och i så fall varför? Varför skulle PAF behöva rådgöra med utrikesministeriet, kunde man också fråga sig.
Känns som att frågorna blir fler efter svaret på spörsmålet än vad som fanns före. Nu kvarstår ännu: Betalades den första raten om 600.000 euro i enlighet med avtalet ut dagen före beslutet justerades och två dagar innan oppositionen informerades /”beslutet förankrades”?
Stephan Toivonen
Åländsk Demokrati
... Läs merStäng

Läs mer

Åländsk Demokrati – det enda alternativet

Val 15 oktober 2023

Stephan Toivonen
Ordförande och lagtingsledamot

Navigeringsmeny i bojen nedan.

ÅDs partiprogram – Kortversion.

Åländsk Demokrati är ett kulturkonservativt parti, som vill säkerställa och bevara det svenska språket, den svenska kulturen och de lokala svenska traditionerna på Åland i enlighet med Ålandsprotokollet från 1921. Ingenstans i detta protokoll finns någonting om att vi fick självstyrelsen för att aktivt främja nya kulturer på Åland.

Åland är sedan år 1856 demilitariserat och även neutraliserat och skall så förbli oberoende NATO-inträdet.

Vi kan inte påverka klimatet och vi skall därför inte tala om klimatskam och klimatkris utan i stället om klimatförbättringar och klimatomställningar.

I stället vill Åländsk Demokrati fokusera på miljöfrågor, som vi kan påverka. Åländsk Demokrati anser att det gigantiska vindkraftsprojektet är riskabelt och ohållbart.

Skattegränskostnaderna för exporterande företag bör kompenseras i väntan på en bättre lösning. Dessa kan delfinansieras med hjälp av en liten avgift per passagerarkilometer.

Äldrepolitiken ska inte bara fokusera på äldreomsorgen utan även närståendevårdare och de ljuva åren före eventuell omsorg.

Beskattningen av pensioner måste korrigeras. En pensionär ska inte behöva betala sex gånger mer i skatt än en löntagare för samma inkomst.

Vi vill öka fokus på hälsosammare kost, goda motionsvanor och sundare livsstil för både yngre och äldre för att få fler friska år.

En fast skärgårdsförbindelse är billigast på sikt.

Åländsk Demokrati står för ett öppnare samhälle där olika åsikter kan växa och där vi inte delar in ålänningar i olika grupper, vilket skedde under corona-epidemin.

ÅD står för jämlikhet, men inte den feministiska varianten. Vi vill höja andelen män bland lärare och pedagoger och höja studieresultaten för pojkar.

Annika Dahlströms bok ”Könet sitter i hjärnan” visar på biologins viktiga betydelse. Rent generellt anser vi inte att kvotering är den rätta vägen att gå. I en bolagsstyrelse måste nog ägarna ha sin fulla rätt. De flesta förstår nog att mångfald när det gäller bakgrund och erfarenheter är en bra väg mot bättre lönsamhet.

Då skattemedel eller andra offentliga medel används är det viktigt att minst 40% går till vartdera könet. Detta kan gälla Medis, Folkhälsan, Kulturdelegationens stöd osv. I dagsläget är det exempelvis 83% av deltagarna i Medis-kurser kvinnor.

En enklare och effektivare hantering av pensionsfonden skulle finansiera kostnaden för hela lagtinget.

Åland bör gå i riktning mot en mer human narkotikapolitik där man fokuserar på att bestraffa säljaren och behandla problemanvändaren.

EU grundades för fred och frihandel men vill nu övervaka meddelanden på nätet, och överföra ”klimat”-avgifter från Norr till Syd. Vi måste vara väldigt restriktiva när det gäller införandet utsläppsrätter och andra EU-regler.

Åländsk Demokrati accepterar och välkomnar flyktingar från krig i Europa.

ÅD-siffror sedan 2015

Anföranden i lagtinget 300+
Budgetmotioner 34
Åtgärdsmotioner 11

Skriftliga frågor 5
Insändare 400+
Bland de mest aktiva i lagtinget

 

FRÅN VÅR FACEBOOK-SIDA

Comments Box SVG iconsUsed for the like, share, comment, and reaction icons

Vindkraftsfonden – ett luftslott?

Öppet brev till Finansinspektionen (FI) : FI granskar för närvarande bl.a. ÅAB:s bostadsfond. Jag önskar att FI även skulle vilja rikta blickarna på ÅAB:s vindkraftsfond som kan innebära överraskningar för fondplacerare i framtiden. Ser man snabbt på den historiska värdeutvecklingen så har den stadigt gått upp – som ett rakt streck. Detta får mig som ekonom att bli fundersam. En kursutveckling är aldrig som en rak linje. Den går zic-zac upp och ner även under perioder av uppgång. Detta gäller för aktier på börsen och aktiefonder som består av börsnoterade aktier. Men vindkraftsfonden består inte av aktier i noterade vindkraftsbolag utan av vindkraftverk. Värdet på dessa fastställs två gånger per år av fonden själv enligt principer jag inte känner till.
Vindkraftverken är till största delen bara planerade eller under uppbyggnad. Enligt min mening borde fonden inte få höja värdet på en pågående investering. Jag ser detta som en aktieemission innan ett bolag noteras på börsen. Enligt bokslutet 2023 var 1/3 av investeringarna klara. En annan märklighet är en resultatbunden avgift som är 20 % av den avkastning som överstiger 7 % p.a.!
Alltså om de själva skriver upp värdet mer än 7%. Hur är detta möjligt?
I en årsberättelse kan man läsa att fonden höjer värdet av två orsaker. Inflationen hade gått upp och medelpriset på el hade stigit. Som ekonom anser jag att detta är en felaktig tolkning/höjning. Om inflationen stiger så bör, enligt ekonomisk teori, börskursen/värdet gå ner och inte upp. Att elpriset går upp i medeltal är inte relevant för ett vindkraftverk. Fluktuationerna på elmarknaden har ökat då mer och mer vindkraftsel levererats. Priset går ner, ibland blir det negativt, då det blåser och priset går upp då det inte blåser. Det innebär att priset blir allt lägre då vindkraftverken kan leverera el och ett medelpris är inte relevant som grund för värdering av ett vindkraftverk.
En bild av den framtida lönsamheten på nystartade vindkraftverk kan man få frrån studier av nationalekonomen Christian Sundström och ekonomen Christian Steinbeck. De har analyserat 91% av alla svenska vindkraftverk för åren 2017-2023. (Se källförteckning)
De visar att vindkraftverken är olönsamma och har en negativ kapitalavkastning om -31 % per år! De visar även att lönsamheten blir sämre och sämre för varje år och för varje år som ett vindkraftverk är i bruk. Hur kan då ÅAB:s fond få höja värdet år efter år utan att produktionen ens startat?
En grupp investerare placerar pengar av ideologiska orsaker i vindkraftsfonder medan andra placerar för att få en rimlig avkastning. Som granskare av fonder och deras information så måste FI utgå ifrån att en investerare vill ha korrekt information av det ekonomiska läget och framtidsutsikter.
ÅAB:s fond har offentligt berättat om ett samarbete med OX2 och vindkraftsanläggningar till havs. Studier visar att vindkraftverk till havs har ännu fler utmaningar som leder till sämre lönsamhet. En värdering kan inte ske på basen av drömmar och fantasier utan måste ha sin grund i faktiska resultat annars riskerar värderingarna av en vindkraftsfond vara luftslott.
Därför önskar jag att FI granskar värderingsprinciperna för vindkraftsverk i ÅAB:s vindkraftsfond.

Stephan Toivonen
F.d. tf bitr professor i finansiell ekonomi
... Läs merStäng

Comment on Facebook

Finns detta parti kvar mera

Instämmer.. Om vi jämför aktie o fondhandeln med Sverige är det vida skillnad. Våra investeringsfonder som ej beskattas och förvaltningskostnader är betydligt lägre. En tumregel är ej över 0,5 %. När det gäller ppm alltså premiepensionen där ca 5 % av din allmänna pension avsätts i fonder där var och en kan byta när som helst och utbudet är vida. Där liģger medelsnittet på ca 0.2 % i förvaltningskostnader och staten subventionerar sparandet i ppm fonder

Ålands egen lilla "Glistrup" bosatt i Portugallien! 😎 😇 👀👨‍💼

Går det att ta ut sina insatta pengar från vindkraftfonden?

Behövs ett pensionärsparti?

I december godkändes lagat paket med ”skattesänkningar” i lagtinget. Det visade sig via en informell gallup att 60% av pensionärerna fick höjd skatteinnehållning för 2025. Det visade sig också att en medianpensionär nu betalar åtta gånger högre skatt än en löntagare med samma inkomst. Ny-pensionärer har vittnat om att de 2025 har en högre skatteinnehållning på sin pension än vad de hade på sin lön 2024. Lönen var, som alla förstår, betydligt högre.
I lagtinget har man haft en ”demokrati-debatt” kring landskapsregeringens meddelande i ärendet. Jag lyssnade på en del. Några sade inledningsvis att alla skulle inkluderas, men det som sedan lyftes mest var att kvinnornas andel inte var hälften utan endast en tredjedel. Andelen borde alltså höjas med 50%. Sedan diskuteras om kvotering eller ekonomiska morötter skulle användas. Några nämnde även sexuella minoriteter och utlandsfödda och deras representation i lagtinget och framför allt dess betydelse för demokratin.
Nu hörde jag inte på allt, men jag hörde som nämnde något om de äldres / pensionärernas representation eller deras betydelse för demokratin. När de nya skattereglerna debatterades var det inte heller någon som tog upp frågan ur pensionärernas synvinkel.
Om vi ser till den åländska vuxna befolkningen i stort så borde det finnas 10 pensionärer i lagtinget. Nu finns det tre. Antalet borde alltså öka med 333%. Men det är inte enbart antalet som räknas. Många kvinnor i lagtinget lyfter fram kvinnoperspektivet i olika sammanhang, men lyfter pensionärerna fram de äldres frågor? Var det någon som opponerade sig mot att en pensionär nu skall betala åtta gånger högre skatt än en löntagare? Jag minns inte att ledamöterna Rainer Juslin, Peter Lindbäck, eller Mogens Lindén skulle ha ställt sig på barrikaderna. Nej, de har helt andra hjärtefrågor.
Före valen så talar alla partier ömt för pensionärer och att hitta vackra ord i valpropagandan är inte svårt, men efter valet så syns väldigt lite av detta.
Kanske det enda alternativet är att bilda ett pensionärsparti till nästa val? Det är inte svårt att ställa upp ett nytt parti eller valmansförening, som det heter. Några få namn och så är saken klar. Jag vet hur det går till.
Efter att jag själv kom med i den sk äldrekommitten i slutet av min tid i lagtinget började jag se frågorna med sk äldreglasögon och kunde se många brister. Om det finns ett intresse skulle jag gärna bidra med min erfarenhet av det politiska systemet på Åland för att hjälpa till att bygga en plattform för de äldre – ett ”pensionärsparti”.

Stephan Toivonen

För facebook-gruppen ”Rättvisa och värdighet åt pensionärerna”
... Läs merStäng

Ukrainastödet – en sista reflektion?

Ukrainadonationen presenterades på en pressträff där finansminister Mats Perämaa, lantrådet Katrin Sjögren, förvaltningschef John Eriksson och talmannen Jörgen Pettersson var närvarande.
Man fick intrycket av att detta var en gåva inte bara från landskapsregeringen utan från Lagtinget ja nästan direkt från Ålands Folk.
De var medvetna om att det kunde ses som en utrikespolitisk aktivitet men hade förankrat det med utrikesministeriet och enligt LRs tolkning var det inget problem. Fanns det månne rum för andra tolkningar också? Juridik är sällan svart eller vitt.
Men i spörsmålssvaret är det plötsligt en donation från PAF med pengar som inte alls hör till Landskapet. Det är tydligen först när PAF betalar ut sin ”dividend” som pengarna blir landskapets och skall användas till allmännyttiga ändamål på Åland.
Det ska alltså finnas ett ”regelverk” för pengar i PAF och ett för pengar som betalats ut från PAF.
VD för PAF sade dock i en intervju i ÅRTC dagen efter pressinfon att ”pengarna är alltid ägarens”, vilket ju är det enda rimliga.
Men då frågar man sig varför PAF inte var representerad vid pressinfon, och vad gjorde lagtingets talman där?
Inte är det väl så att man ändrat hela berättelsen? Och i så fall varför? Varför skulle PAF behöva rådgöra med utrikesministeriet, kunde man också fråga sig.
Känns som att frågorna blir fler efter svaret på spörsmålet än vad som fanns före. Nu kvarstår ännu: Betalades den första raten om 600.000 euro i enlighet med avtalet ut dagen före beslutet justerades och två dagar innan oppositionen informerades /”beslutet förankrades”?
Stephan Toivonen
Åländsk Demokrati
... Läs merStäng

Läs mer